Dysfagi Efter Stroke – en Incidens och Randomiserad kontrollerad Evaluering av munskärmsintervention vid sväljningsdysfunktion (DESIRE)

Introduktion

Stroke är den vanligaste orsaken till sväljsvårigheter (dysfagi) hos vuxna. Trots det saknas idag tillräcklig kunskap om hur ofta dysfagi förekommer, hur återhämtningen ser ut, och det finns få evidensbaserade, randomiserade studier om specifika insatser som kan förbättra sväljfunktionen. Det finns idag inte heller något validerat sväljscreeningtest för dysfagi på svenska, trots att de nationella strokeriktlinjerna anger att alla strokepatienter ska få sin sväljförmåga bedömd, eftersom sväljsvårigheter kan leda till bland annat undernäring och lunginflammation.

DESIRE-teamet strävar efter att kartlägga inte bara förekomst, återhämtning och kliniska faktorer kopplade till dysfagi i den akuta, subakuta och kroniska fasen av sjukdomen, utan framför allt att utvärdera effekten av oral neuromuskulär träning vid sväljdysfunktion

Nuvarande rekryteringsstatus: 183/336

Vi letar alltid efter nya kollegor som vill vara med och driva utvecklingen av evidensbaserade insatser för dysfagi. För oss är samarbete och nationell, gemensam datainsamling en självklarhet, och vi tror att varje ny medlem i teamet tillför unika styrkor och nya perspektiv. Tillsammans kan vi bredda kunskapen om dysfagibehandling.

Om din verksamhet är redo att ta steget in i meningsfull forskning och göra verklig skillnad – hör av dig så gör vi det möjligt!

Metod

En tvåcenters- , prospektiv, konsekutiv observationsstudie som i) kartlägger förekomst av, och faktorer kopplade till, dysfagi i den akuta, subakuta (3 månader) och kroniska (6–12 månader efter stroke) fasen, samt ii) sambandet mellan dysfagi, dålig munhälsa och mortalitet 12 månader efter stroke.
Inklusionskriterium: Förstagångsstroke eller TIA
Exklusionskriterier: Tidigare känd dysfagi
En prospektiv, registerbaserad, randomiserad (1:1), multicenterstudie med öppen behandlingsdesign och blindade utvärderare (PROBE-design).
Variabler och mätmetoder
Det primära effektmåttet är graden av sväljsvårigheter, undersökt instrumentellt med flexibel endoskopisk sväljbedömning (FESS), och bedömt med Dysphagia Severity Outcome Scale (DOSS). DOSS är en väl etablerad skala för att mäta sväljsäkerhet och sväljförmåga på en ordinal skala och är baserad på International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF).
Sekundära effektmått är förändringar i näringsstatus, sväljrelaterad livskvalitet, förekomst av aspirationspneumoni, funktionellt status samt död. Baslinjeuppgifter och 3-månadersdata samlas in från det nationella registret Riksstroke.
Patienturval:
Patienturval: Konsekutiva patienter med stroke (ischemisk eller hemorragisk) utan tidigare kända sväljsvårigheter, som har kvarstående dysfagi (DOSS < 6) vid 3 månader (12 ± 3 veckor) efter strokeinsjuknandet.
Patienter kan delta om de vårdas vid något av följande sju sjukhus/center i Sverige: Norrlands universitetssjukhus i Umeå, Piteå sjukhus, Gällivare sjukhus, Kalix sjukhus, Sundsvalls sjukhus, Danderyds sjukhus, Södersjukhuset, Skaraborgs sjukhus (Skövde), Hallands sjukhus och Kungälvs sjukhus. Fler centra kommer att rekryteras.
Exklusionskriterier: Oförmåga att lämna informerat samtycke eller medverka, tidigare diagnosticerade sväljsvårigheter.
Randomisering:
1:1-randomisering genomförs webbaserat via systemet RedCap, med stratifiering för centra och aspiration (ja/nej), för att säkerställa balans mellan prognostiskt viktiga variabler vid baslinjen.
Interventionsgrupp:
Intensiv oral neuromuskulär träning av orofacial och faryngeal muskulatur med en oral träningsanordning (IQoro® MYoroface, Sverige). Utöver samma kompensatoriska åtgärder som kontrollgruppen får, innebär träningen ökad sensorisk stimulans samt förstärkning av muskulaturen i ansikte, mun och svalg. En sensor är fäst på träningsanordningen för att registrera träningsfrekvens, vilket ger feedback till patienten och möjliggör datainsamling samt underlättar följsamhet.

Resurser

GUSS-S

The Gugging Swallowing Screen (GUSS) har översatts till svenska enligt WHO:s standard för översättning av medicinska instrument.

Ladda ner GUSS på svenska här!

GUSS-S Instruktionsfilm

Klicka på videon nedan för att se en film om användningen av GUSS på svenska.

Patricia Hägglund

Träffa vår PI

Mitt forskningsintresse är dysfagi (sväljsvårigheter), särskilt efter stroke och vid höga ryggmärgsskador, samt hos patienter i intensivvård och hos äldre. Jag studerar också normal sväljning över livsspannet och arbetar med att översätta och validera screeningsinstrument och skattningsskalor för dysfagi för användning i svensk vård.

Några av mina senaste forskningsprojekt:

SOFIA — Swallowing Function, Oral Health, and Food Intake in Old Age.
DESIRE — Dysphagia Evaluation After Stroke - An Incidence And Randomized Controlled Trial of Oral Neuromuscular Training On Swallowing Dysfunction.
ACDF — Dysphagia after Anterior Cervical Discectomy and Fusion.
TrachINSPIRE — TRACHeostomy INterprofessional practice for earlier SPeaking valve Intervention for improved weaning and Rehabilitation: implementing Evidence-based practice
Normal sväljning över livsspannet och validering av sväljningsbedömningsinstrument.

Utbildning och meriter

Legitimerad logoped, februari 2014.
Specialistbevis, utfärdat juni 2024.
Medicinsk doktorsexamen, april 2019.

Våra publikationer

GUSS-S togs fram genom översättning enligt internationella riktlinjer och validerades prospektivt i en svensk kontext för patienter med akut stroke, av olika yrkesgrupper som vanligtvis arbetar med dysfagi, såsom logopeder, sjuksköterskor, dietister och läkare. Resultaten visade en god överensstämmelse mellan logoped och sjuksköterska vid bedömningar med GUSS-S, vilket indikerar att instrumentet kan användas av olika professioner inom vården.
Validiteten för GUSS-S var utmärkt, och därmed är screeningverktyget både giltigt och tillförlitligt för att identifiera aspiration och dysfagi i den akuta fasen efter stroke i en svensk vårdmiljö.
Läs hela artikeln här!
DESIRE-projektets studieprotokoll, publicerat i Trials 2026.
Klicka här för att läsa hela artikeln!