Dysfagi Efter Stroke – en Incidens och Randomiserad kontrollerad Evaluering av munskärmsintervention vid sväljningsdysfunktion (DESIRE)

Introduktion

Stroke är den vanligaste orsaken till sväljsvårigheter (dysfagi) hos vuxna. Trots det saknas idag tillräcklig kunskap om hur ofta dysfagi förekommer, hur återhämtningen ser ut, och det finns få evidensbaserade, randomiserade studier om specifika insatser som kan förbättra sväljfunktionen. Det finns idag inte heller något validerat sväljscreeningtest för dysfagi på svenska, trots att de nationella strokeriktlinjerna anger att alla strokepatienter ska få sin sväljförmåga bedömd, eftersom sväljsvårigheter kan leda till bland annat undernäring och lunginflammation.

DESIRE-teamet strävar efter att kartlägga inte bara förekomst, återhämtning och kliniska faktorer kopplade till dysfagi i den akuta, subakuta och kroniska fasen av sjukdomen, utan framför allt att utvärdera effekten av oral neuromuskulär träning vid sväljdysfunktion

Nuvarande rekryteringsstatus: 119/336

Vi letar alltid efter nya kollegor som vill vara med och driva utvecklingen av evidensbaserade insatser för dysfagi. För oss är samarbete och nationell, gemensam datainsamling en självklarhet, och vi tror att varje ny medlem i teamet tillför unika styrkor och nya perspektiv. Tillsammans kan vi bredda kunskapen om dysfagibehandling.

Om din verksamhet är redo att ta steget in i meningsfull forskning och göra verklig skillnad – hör av dig så gör vi det möjligt!

Metod

  • En tvåcenters- , prospektiv, konsekutiv observationsstudie som i) kartlägger förekomst av, och faktorer kopplade till, dysfagi i den akuta, subakuta (3 månader) och kroniska (6–12 månader efter stroke) fasen, samt ii) sambandet mellan dysfagi, dålig munhälsa och mortalitet 12 månader efter stroke.

    Inklusionskriterium: Förstagångsstroke eller TIA

    Exklusionskriterier: Tidigare känd dysfagi

  • En prospektiv, registerbaserad, randomiserad (1:1), multicenterstudie med öppen behandlingsdesign och blindade utvärderare (PROBE-design).

    Variabler och mätmetoder

    Det primära effektmåttet är graden av sväljsvårigheter, undersökt instrumentellt med flexibel endoskopisk sväljbedömning (FESS), och bedömt med Dysphagia Severity Outcome Scale (DOSS). DOSS är en väl etablerad skala för att mäta sväljsäkerhet och sväljförmåga på en ordinal skala och är baserad på International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF).

    Sekundära effektmått är förändringar i näringsstatus, sväljrelaterad livskvalitet, förekomst av aspirationspneumoni, funktionellt status samt död. Baslinjeuppgifter och 3-månadersdata samlas in från det nationella registret Riksstroke.

    Patienturval:

    Patienturval: Konsekutiva patienter med sin första stroke (ischemisk eller hemorragisk) utan tidigare känd dysfagi, som har kvarstående dysfagi (DOSS < 6) vid 3 månader (12 ± 3 veckor) efter strokeinsjuknandet.

    Patienter kan delta om de vårdas vid något av följande sju sjukhus/center i Sverige: Norrlands universitetssjukhus i Umeå, Piteå sjukhus, Gällivare sjukhus, Kalix sjukhus, Sundsvalls sjukhus, Danderyds sjukhus, Södersjukhuset, Skaraborgs sjukhus (Skövde), Hallands sjukhus och Kungälvs sjukhus. Fler centra kommer att rekryteras.

    Exklusionskriterier: Oförmåga att lämna informerat samtycke eller medverka, tidigare diagnosticerade sväljsvårigheter.

    Randomisering:
    1:1-randomisering genomförs webbaserat via systemet RedCap, med stratifiering för centra och aspiration (ja/nej), för att säkerställa balans mellan prognostiskt viktiga variabler vid baslinjen.

    Interventionsgrupp:
    Intensiv oral neuromuskulär träning av orofacial och faryngeal muskulatur med en oral träningsanordning (IQoro® MYoroface, Sverige). Utöver samma kompensatoriska åtgärder som kontrollgruppen får, innebär träningen ökad sensorisk stimulans samt förstärkning av muskulaturen i ansikte, mun och svalg. En sensor är fäst på träningsanordningen för att registrera träningsfrekvens, vilket ger feedback till patienten och möjliggör datainsamling samt underlättar följsamhet.

Resurser

GUSS-S

The Gugging Swallowing Screen (GUSS) har översatts till svenska enligt WHO:s standard för översättning av medicinska instrument.

Ladda ner GUSS på svenska här!

Träffa vår PI

I graduated from Umeå University in 20xx and completed my PhD in 20xx.

My area of interest for research is dysphagia, predominantly following stroke, high spinal cord injuries as well as in the ICU population.

SOFIA Project 20xx - 2019
DESIRE - 2015 - current
Dysphagia Following Anterior Cervical Discectomy and Fusion Surgery - 2020 - current
INSPIRE -

Våra publikationer

  • GUSS-S togs fram genom översättning enligt internationella riktlinjer och validerades prospektivt i en svensk kontext för patienter med akut stroke, av olika yrkesgrupper som vanligtvis arbetar med dysfagi, såsom logopeder, sjuksköterskor, dietister och läkare. Resultaten visade en god överensstämmelse mellan logoped och sjuksköterska vid bedömningar med GUSS-S, vilket indikerar att instrumentet kan användas av olika professioner inom vården.

    Validiteten för GUSS-S var utmärkt, och därmed är screeningverktyget både giltigt och tillförlitligt för att identifiera aspiration och dysfagi i den akuta fasen efter stroke i en svensk vårdmiljö.

    Läs hela artikeln här!

Våra anslagsgivare